Nyfikenhet före plågat motstånd - Lois resonerar inför lördagens temaklass.

När jag tänker tillbaka på varför jag började yoga så kan jag knappt förstå varför med tanke på det motstånd jag kände i varje position. I sittande, stående ja tom i liggande asanas kände jag bara motstånd. Hur kunde detta få mig att fortsätta?

Om jag tänker efter en stund så var det nog nyfikenhet som fick mig att med plågat motstånd fortsätta. För någonstans så kändes det ändå ”spännande” att min kropp, som ändå alltid varit ok med rätt mycket fysisk påfrestning, nu bara ville protestera.  Jag fortsatte och upptäckte funktioner i min kropp som jag aldrig någonsin använt- till någonting- ever! Det haglade instruktioner i varje klass:  höger fram,  vänster bak, framsida mot baksida, lyft naveln, lyft bäckenbotten och sen böjer du dig bakåt. Samspel och koordination- mina sämsta grenar!

Det har tagit lång tid för mig att hitta detta samspel och att få min kropp att korrdinera sig för att sen kunna utforska en position och få min kropp att förstå hur jag kan fördjupa ytterligare, hitta lite längre in och där finna mod och lugn att gå lite längre.

I stående asanas så utmanas jag som mest när det gäller samspel, allt måste kopplas på, nerifrån och hela vägen upp och bland de asanas jag kämpat med som mest är Utthita Parsvakonasana.

Utthita Parsvakonasana  (förläng sidovinkel) kan ses som en fortsättning på Virabhadraasana II (krigare 2) då den utsträcka armen kan föreställa den  rörelse som måste till för att få  iväg spjutet, vapnet från krigarens hand. Det är också en förberedande asana för fler fördjupande positioner där man te x kan vira armarna runt kroppen och tag i sina händer- ”binda”.

Positionen stretchar ut hela sidokroppen, höften, ljumske, bröst, skuldror och mage. . Samtidigt stärker den ben, anklar och knä. Det är en muskulär utmaning där det är oerhört lätt att glömma bort det viktigaste, andningen.

Första gångerna denna asana dök upp på pass så fann jag den omöjlig att göra något mer i än att endast överleva-  ett sådant  fruktansvärt motstånd! Men efter att ha tacklat den flera gånger med muskler och motstånd så trillade till slut slanten ner även  i mitt huvud. Jag skulle andas, skapa utrymme med mitt andetag, inte hålla emot så förbaskat med mina muskler på ytan utan istället ”krama om” mitt skelett och låta kroppen mjukna in i positionen. En helt ny känsla infann sig i kroppen.  Jag kände styrka, utrymme och mjukhet, motståndet var som bortblåst och ett lugn infann sig.

Så kanske kan även de andra beskrivningarna av fördelarna med positionen stämma. Att den kan stärka den mentala hälsan, påverka andningen och lungkapaciteten och kanske även var en go massage för magen och på så sätt påverka matsmältningen positivt.

Jag är fortfarande full av motstånd i min kropp och mina muskler,  vill inte alltid släppa efter men de gånger jag bryter igenom motståndet så är det en underbar känsla av samspel och lätthet. Där det känns som att jag kan gå hur långt som helst och det är : worth waiting for!

___

Lois Hansson

Lois undervisar temaklass kring positionen Utthita Parsvakonasana lör 18 maj kl 10-11.30 och den ingår som vanlig klass på schemat. Boka dig på klassen här.

IMG_0947.jpg